Nu närmar sig slutet av den första trimestern. Större delen av fostrets kritiska utveckling kommer att ha hänt om ett par veckor och risken för missfall sjunker då drastiskt. 
Ditt fyra centimeter långa foster har nu alla väsentliga delar, från tandanlag till tånaglar. Bebisen håller igång med att sparka och sträcka på sig – det är rena vattenbaletten. Fingrar och tår har nu separerats helt och simhuden finns inte längre kvar. De kommande sex månadernas huvudprojekt kommer att vara att växa och bli större, starkare och mer motståndskraftig så att bebisen kan överleva utanför livmodern.
En mörk linje på magen som kallas linea nigra kan uppstå från venusberget och upp mot naveln. Din livmoder har nu växt såpass att den sticker upp ur bäckenet och barnmorskan kan alltså känna den om hon trycker på din mage.
Jag har tack o lov en paus på kräkandet nu, får se hur länge det håller i sig.
1 vecka kvar till VUL hos Kristina o jag skall få se hur det ser ut därinne.
Semester nu så jag skall ta det lugnt o bara njuta av livet med Mattias o Daniel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna nåt här: